Norra Europas främsta dansare & koreograf

Vi har haft en tävling på skolan. En träningdagbokstävling. Den som gör det snyggaste omslaget på sin bok.
Konkurrensen var hård men jag vann!:)
Så här ser min vinnande bok ut:


De tyckte om att jag hade en klar målbild. Klar och klar, vissa dagar när det känns som om kroppen ger upp på en kan det vara skönt med lite pepp.

Idag var jag på skolan i 11 timmar! kom dit en timme innan för att pumpa, elina tänker bli biff! pumpa, strecha och jobba på såndant min kropp behöver jobba på. Hade en kick-ass-dag, var på topp mentalt och otroligt pepp på klasserna, vilket är så skönt! älskar de dagarna då det bara kör för en.
Efteråt övade jag lite hopp, strechade lite och hängde kvar med Tommy, Karl och Lea. Blev lite gråtig, ibland kan man kännas´sig otroligt liten i denna enorma dansvärld. Alla som dansar vet att dansvärlden är minimal så om man känner sig liten i den världen, så känner man sig VERKLIGEN liten. Ibland känns det bara så stort och långt bort.
Hur ska lilla jag klara det där? Hur ska lilla jag bli norra europas främsta dansare & koreograf?
Sådana tanker får mig lätt gråtig. Otroligt att dagen kan svänga så pass! att på det känns på topp på klass och efter känns det ouppnåligt.

Imorgon är det röda korset som gäller och på torsdag är det bastu som gäller:) Shibby!

München baby!

Nu är jag här!:) här där min boo är:) och det är så underbart!
Att somna och vakna brevid den man älskar mer än livet själv. Att kunna närsomhelst ge en kram, titta in i ögonen, en vardagslyx som vi inte har.
När jag är med Boo är jag hemma, och det känns jävligt skönt ska jag säga:)

En skör dag

Vaknade idag av en hemsk dröm. Så pass hemsk att jag vaknade av att jag grät på riktigt. Sådana dagar brukar bli lite ostabila. Så även denna.
Förmiddagen gick ganska smärtfritt på alla plan, skademässigt och mentalt. Efter lunchen däremot. Vet inte vad som hände eller vad som inte hände men jag blev otroligt känslig. Dumt nog hade vi balett. När man dansar balett ska man ha en lyckokänsla i kroppen, man ska känna sig som prima ballerinan som gör ett fantastiskt solo.
Man ska inte vara känslig. Höll på att gråta, vet inte hur många gånger. Är trött på min kropp. Trött på hur den ser ut och hur den arbetar. Trött på vad den inte kan, på vart den är svag, på vad den behöver bli bättre på. Trött och utan tålamod.
Måste få mitt huvud att förstå att jag omöjligtvis kan vara på samma nivå som för 1 år sedan. Logiskt, men min hjärna är envis och vill att min kropp ska kunna det och den ska kunna det nu!
Så när den inte lyckas med det blir jag frustrerad, arg och till slut ledsen och undrar om jag kommer att komma dit igen.
För jag orkar inte vara logisk, har inte tålamod med det.

En oas

Så nu var måndagen snart avklarad. Gillar måndagar, för det betyder att det gått ännu en vecka. Har det gått ännu en vecka betyder det att det är en vecka mindre kvar tills jag och min underbara Boo ska flytta ihop:)
Vilket kommer att bli ett oerhört spännnade projekt med tanke på alla möbler som ska med från München samt några från Danmark. Mer om det sen.

Nu, en eloge, en kram och en massa massa kärlek till min fantiska mamma som var här i helgen.
Helgen började något så när tveksam med skador och en massa längtan efter boo, py, milan, syster och Kattis.
Kände mig ensam och lite för isolerad. Men så kom mamma, min mamma:) Det var så skönt att få ha henne här! Insåg då hur mycket jag faktiskt saknat henne och min vackra familj.
Vi fikade hemma hos mig i nästan 3 timmar och sen gick vi hem till mammas kompis och gjorde middag där.
På kvällen åt vi middag ute och sen vankades det shagtävling som emil var med i, och det ville vi inte missa!

Idag har gått ganska bra med tanke på mina skador. Handen är mest ok när jag dansar, man dansar ju inte allt för ofta med lillfingret. Då är det jobbigare när man ska diska, klä på sig, handla och sånt.
Nacken däremot klagar fortfarande. Jag var med på alla klasser och det funkade men nu gör det ont igen. Ont när jag vrider huvudet till max år höger och när jag lutar det åt höger.
Men baletten idag var kul. Mer dansant, mer armar, mer utmaning. Börjar långsamt hitta till det magiska med att hoppa. Fast jag är fortfarande en snurrare mer än en hoppare. På jazzen gick vi igenom alla koreografier vi hittills gjort. Det är ju i jazzen nacken känns mest helt klart. Men nu till det roliga: varje onsdag kommer vi ha Emma Svedberg i jazz! och efter lovet har vi bara henne i jazz. Shibby! Lyckan är total!

Nej nu blir det diskning och skriva ner dagens nya stång.

Shibby på eder alla!

jaha du

Det här gick ju inte som det skulle...
Har misslyckats med det enklaste brödet i världen, vilket borde betyda att brödet som är inne i ugnen nu inte heller kommer bli så lyckat.
Jag har slagit i huvudet i hylla i köket, vilket egentligen bara var en tidsfråga om när det skulle ske. I alla fall så slog jag i den så pass att den åkte i golvet. Inklusive sakerna som stod på den. Två porslinstjejer som jag och amanda fått av Viktoria som hon köpte i cypern.
Men tursamt nog höll ljusen och frukostbrickan. Det blir dock inge mer hylla där som det ser ut nu. Pust och suck.
Ni vet de där dagarna man skulle stannat i sängen...känns som idag är en sådan dag.

Behöver er hjälp!
Om ni måste välja mellan mycket pengar, lite lycka eller lite pengar, mycket lycka. Vad väljer ni då?

helg och endast en vecka tills jag åker till min boo!

Så nu är vi här igen. Fredag. Helg. Vila. Och även denna vecka har gått otroligt fort. Förstår inte vart all tid tar vägen?!
Förra helgen blev ju en bakhelg, så även denna. Nu är sockerkakan i ugnen och det blir brödbak även denna helg:)
Nacken tvingar mig till det. Annars skulle jag varit med mamma och Rosemarie på Salsakväll nu. Doh!
Imorgon ska de komma hit och fika, därav sockerkakan:) Jag spejsade till den lite med lite cocos och citron också:)
Min hand blir bättre och bättre och jag försöker använda den så mycket som möjligt så den inte ska bli stel.
Har inte dansat något idag och det är ju lärorikt att titta på ibland. Känner att jag fått en bättre uppfattning om hur klassen är, vilken nivå det är och så. Intressant.

Pengar och lite lycka eller lite pengar och mycket lycka. Vad ska man välja?

rkuf

nej det fattas inte bokstäver och jag har inte fått en släng av dyslexi.
Röda Korsets Ungdoms Förening. Där Elina numera är verksam och medlem:) Ska en gång i veckan vara på en gård i ett invadrarområde och leka med barnen lite. Ska bli skönt att få fokusera på något annat än mig och min dans.

Idag har jag träffat farbror Doktor för min hand och nacke. Domen lyder: Nacken, låt den få mycket kärlek och värme så kommer tiden fixa till det. Morr.
Handen, den blev röntgad tillslut efter 200 kr. Farbror doktor var rädd för att det kunde vara en spricka i skelettet och det skulle innebära en läkningstid på 6-8 veckor. Tur nog var det inget fel på skelettet och läkningstiden kom ner på 4 veckor. Shibby! Man gör ju inget åt sånt, bara låter tiden läka alla sår.
Så idag blev det ingen dans för min del, vilket suger. Imorgon blir det inte heller någon dans för min del. Tänker att det är ju ganska smart att vila och sen är det helg, vilket även det innebär vila. Så då borde jag vara dansbar till på måndag.
Det är i alla fall min plan:)

Imorgon kommer mor min till staden och det ska hängas:)

Min matchohand:)


par i skador

Hej, hej, apan här.
vet inte riktigt vart jag ska börja idag. Inte för att det hänt något otroligt men, ja svårt ändå.
Två skador lyckades jag med idag i alla fall. Bravo Elina.
Den första kom efter lunchen när vi höll på att värma upp till jazzen. Jag och Marie höll på och toka oss lite och gjorde en lek, som vi inte trodde var så farlig. Vi stod på händerna och fötterna i armhävningsposition och leken gick ut på att slå på den andras händer. Den som först fick in 10 slag vann. Skitbra grej om man vill bli varm snabbt och i hela kroppen. Vi lyckades i alla fall på sista slaget köra ihop händerna så pass att min lillfingerled knakade till. Aj. Inte fingret utan leden liksom. Pratade med min lärare om kallt eller varmt var bra, men tydligen spelade det inte så stor roll utan det är mer skönt med kallt. Men det är ju dumt att öka blodcirkulationen i kroppen för då blir det att göra ännu ondare och bli ännu mer svullet. Så hon lät mig bestämma om jag skulle dansa eller inte.
Gott folk, smarta, underbara ni, ni hör ju själva hur dumt det låter. Nej jag kan inte dansa för att min lillfingerled gör ont. Alltså nej.
Så jag dansade på en power jazzklass, och en kontaktimproklass efter. Nu känner jag mig inte så matcho längre. Nu gör det ont och jag kan knappt använda höger hand. Smart Elina!

Ok, skada nummer två:
På kontaktimpron, som för övrigt var skitkul!, skulle vi improvisera olika upp och nedgångar till golvet i ett flöde över golvet. Förstår nu att kanske endast dansarfolket förstår hur och vad jag menar.
Men hur som helst skulle jag göra en rysk kullerbytta och mitt i den så vet jag inte vilken axel jag vill rulla över. Igen, smart Elina!
Höger sida av nacken knakar till och nu har jag ont där med. Kan titta helt smärtfritt till vänster men inte till höger. Framförallt kan jag inte luta huvudet åt höger.
Suck.
Och det är jobbiga skador som bara tiden kan fixa. Morr.
Så nu blir det tröstätning av choklad, samt skönt att ha en ursäkt för att inte kunna diska:)


Överspända muskler och spontanitet!

Idag var min muskler mer päpp än vad jag själv var. De spände sig hela tiden till max istället för att vara mjuka, långa och mysiga. Tror att de försöker säga: Elina, vi vill basta, och det vill vi nu!

Idag är det ju klamydiadagen och jag är ju inte den som är den. Så, så där spontant och härligt tänkte jag dra mitt strå till undersökningen och testa mig jag med. Med mig fick jag en modig Kappahl med nackspärr.
Saken var den att det var inte endast jag och Kappahl som tänkt bidra till resultatet. Det var några fler där. Sp det  blev till att vänta och vänta. För att sedan lesdsna nu på att vänta och boka tid istället. Suck.

Men hem kom jag tillslut. Såg nåt program i somras om att apor inte har den där smartheten, finns det som ord?, som vi människor har. Till exempel om en människa blir erbjuden ett geléhallon nu men om hon väntar till senare får hon en glass istället, väljer hon glassen. Även fast det innebär väntan. Vi behöver inte ha den njutningen på en gång utan vet att det kommer ännu mer sen.
Aporna kan alltså inte förstå skillnaden och tar det som motsvarar ett geléhallon för apor, hellre än nåt annat sen.
Kommer inte alls ihåg det bra och berättar det ännu sämre märker jag.
Det jag i alla fall skulle komma fram till nu är att jag, Elina, jag är en apa.
Idag efter det spontana klamydiatestningen om inte blev av, lämnade jag min cykel och tog t-banan hem. Jag var ju så trött och ville hem för att duscha och äta mat.
Så imorgon får apan gå till skolan.
Amen!

Imorgon kommer Bosse!

Ja den här helgen blev minst sagt lugn. Lugn och skön.
Fredag:
Filmkväll med Kappahl, Mattias och massor av godis. Shibby!
Lördag:
Dansmuseet med Mattias och Sabrina. Brödbak till 23.00 samt Madagaskar. Stört rolig film.
Söndag:
Tvätta, städa, löpträna samt softat runt i stan.

Softat i stan var det jag. Tyskar. Tyskarna är överallt! Märkligt, fast lite skönt för då känns boo lite närmre:)
Imorgon kommer Bosse! ska bli så himla kul. Hon ska ta klasser för Charlotta och sen hänga lite med mig:)
Då kommer münchengettot och boo ännu lite närmre. Ska förhöra henne allt om new york också.
Sista på dagens meny: Bilder!


Utsikten i Münchenbacken.


Jag och Taube. Hänger ganska ofta faktiskt.


Det här erbjudandet var jag inte sen på att köra på kan jag lova!


Ja, tack! i den storleken också helst:)


Den skulle jag vilja ha. Den matchar min plånbok.


Min boo!


Och hemlängtan behöver jga inte för borlänge är ju här!


Här ska det balboas och lindy hopas:)


...2012...:)

Helg?

Begåvat nog är det radioskugga i min lägenhet, vilket resulterar i en stapel på 3Gnätet. Not shibby.
Så nu har jag tagit en längre sladd och hängt ut mobilmodemet utanför fönstret. Obs! dålig ide vid regn. Så nu har jag hela två! fantastiska staplar! Två av fyra...inte illla. Ni blir nästan lite avundsjuka va?

Hur ser då fjärde helgen som 08:a bo ut? jadu Sherlock.... Tydligen tycks denna helgen vara någon slags hemvändarhelg så många ur klassen är bortresta:( Kapphal hade visst annat för sig och jag?
Jag borde tvätta och städa. Men det känns som söndagsgöra.

Har precis messat Emil som tydligen ska hänga på Chicago ikväll. Risken är stor att jag joinar.
Jag saknar mitt schleissan getto i münchen. Där var man aldrig utan saker att göra. Det fanns alltid någon som ville hänga med på något.

Nej nu ska jag skypa med min bättre hälft.

Simma lugnt!

Iwanson VS Akis

Nu är jag inne på slutet av min fjärde vecka(!) på akis, eller rättare sagt Balettakademien. Shit, vart tar tiden vägen!?
Ikväll är första kvällen på veckan som jag inte haft något speciellt att göra efter skolan vilket göra att jag börjar planera på en gång. Ikväll ska det hinnas diskas, duschas, fixa inför imorgon, lagas mat, städa, handla och sen skulle jag även vilja få känna den här efterlängtade ro i kroppen och kanske bara se en film?
Inser förtvivlat att klockan tickar onådigt vidare utan hänsyn till min planering...
Kanske får omstruktuera lite.

Men hur som haver så är detta ganska intressant. Vi ska nu jämföra Iwanson mot akis i deras tuffaste dagar.
Ok, den hårdaste dagen på Iwanson var när jag gick i tvåan och det var onsdag. Då var det nämligen detta schema:
Balett    9.00-10.20
Pause i 10 min
Modernt  10.30-11.50
Pause i 10 min
Jazz   12.00-13.20
Pause i 10 min
Hiphop 13.30-14.50

Ni ser ju själva hur galet det var med all den här hårda träningen och 10 min pause för att hinna äta en frukt, byta kläder och kanske eventuellt hinna gå på toaletten. Those days are gone. Nu ser min hårdaste dag på akis ut så här:

Danshistoria, teoretiskt  9.00-10.00
Pause i 30 min
Balett 10.30-12.15
Lunch i 75 min
Jazz 13.30-15.00
Pause i 30 min
Modernt 15.30-17.00

Här kommer det härliga, med så långa pauser som på akis så slutar vi seeeeent. MEN! med de långa pauserna hinner jag äta mer, då orkar jag mer på lektionerna och får ut mer av klasserna än vad jag fick på Iwanson.
Det roliga är att jag är minst lika trött nu som när jag gick på Iwanson.
Nu när jag ser tillbaka på de två åren fattar jag verkligen inte hur jag orkade. Att jag inte blev mer trasig i kroppen!

Så, med detta facit ochmed tanke på vad jag skrivit förr om hur smart den här skolan är, borde jag känna mig hemma och nöjd.
Varför gör jag då inte det?

fixat

Ojojoj nu är det lite grejer på gång. Fått jobb gånger två. Fixat så jag blir blodgivare i denna stad. Blivit frivillig arbetare för röda korset och ikväll ska jag gå på Kenneth Kvarnströms uppsättning no-no på Dansens hus.
Ibland är jag fanemig inte lat:)
Jo men jobben, det ena är som personlig assistent och det andra är som koreograf. Vet inte riktigt hur detta ska funka i praktiken men det får framtiden utvisa. Tur nog börjar inte allt samtidigt.
För röda korset ska jag och ett gäng människor mellan 20-30 år vara läxhjälp åt barn och ungdomar. Ska bli jättekul! känner verkligen att när jag dansar blir det lätt så ego fixerat. Allt handlar om vad jag ska prestera, hur jag ska bli bättre, mer, högre, bättre, snabbare, mer, mer, mer!
Då känner jag att jag behöver fokusera på andra, hjälpa andra för att få lite balans i livet.

Känns bra i skolan, fast otroligt tomt utan min Boo! Lektionerna löper på och det är verkligen en smart skola. Vet att jag sagt det förr men den är otroligt mycket före sin tid. However..jag saknar det moderna från münchen. Vet att det är ettan och det är form, position och bygga upp men herregud jag vill dansa!
Andas, andas...det ska nog bli bättre med tiden.
Pusspuss

Jag lever!

Gud vad jag är lycklig!! Jag är så otroligt lycklig över min Boo. Hon är den mest fantastiska människa jag någonsin träffat och jag är så stolt över att hon vill vara min.
Hon har precis varit här i underbara två veckor, därav bortfallet av uppdatering av blogg.
Vi har hunnit gjort så mycket på de här två veckorna. Vi har dansat afrohouse, afro, afromodernt, vi har träffat Kristian och sett han dansa med Norrdans. Vi har sett papa dee, vi har varit på IKEA, boo har fixat lägenheten så den är mysig och känns mer hemma. Vi har gått genom halv stockholm X antal gånger, hunnit träffa härlig vänner och sett film.
Två perfekta veckor med min boo. Men idag åkte hon tillbaka till München. Shit hon börjar trean nu!! coolt.

Vad har hänt på dansfronten? jo jag har börjat hitta tillbaka till allt vad utåtvridning och träningsvärk heter. Vilket känns gött. Fick applåder igår på jazzen för mina piquéer:) Har dock inte ännu riktigt förstått att jag går på balettakademien och att jag faktiskt bor i stockholm. Både positivt och negativt.
Men en sak är säker, lägenheten känns så himla mycket mer tom nu utan boo, 90 sängen kännes enorm utan boo och hur ska jag hinna laga mat, diska, städa och handla nu när jag är en?!

Bjuder på lite före och efter bilder på lägenheten:)
Bon appétite!