ihhh

Näringslära, jazz, balett och improvisation stod på dagens schema.
Började min dag som alltid, med min speciallgröt och promenad till Balettakademien. Där väntade rockgänget i träningsrummet:) We are the rockers of the school! Vi kommer nämligen till skolan runt 8.00 på skolan sen pumpar vi, värmer upp, strechar och gör sånt som dagen kräver av oss.
På jazzen fick jag beröm för mina fina ben. Har verkligen hittat i höften nu med ståben och allt så alla developpéer var super:) koreografin vi lärde oss idag var kalaskul verkligen! fick jättemycket inspiration till musikalen jag ska koreografera till.
På baletten hade jag verkligen kick-ass-balans! helt sjukt, blev förvånad själv över hur stabil jag var. Gjorde flera övningar utan stång felfritt. Proud. Så egentligen en bra dag...
Så vad hände egentligen? fattar det knappt själv, har mina aningar men jag förtränger dem gärna ett tag till.
På jazzen, när det var tio minuter kvar, kände jag hur tårarna började komma. Trängde undan dem snabbt, det var ju tio minuter dans kvar. Gråta kan jag göra sen. Men när sen kom kunde jag inte gråta.
Trodde jag. Kappahl började fråga mig hur jag mådde, gick bra ett tag men sen började jag gråta. Gråtgråta dessutom, och jag kände att egentligen så fanns det ingen hejd i mina tårar. Kunde gråtit längre och mer men tursamt nog fanns ju Kappahl och Jabadabadodik där för mig. Tack, ni är underbara!
Dagen blev bättre och bättre tillslut och jag höll på att dö av skratt på improvisationen när Kappahl skulle leda sin grupp!
Alltså den människan är så himla rolig!

Efter skolan repade jag lite med Robin på hans koreografi och slog i armbågen, rejält! Snacka om att den blodådran sprack!
Blod, svett och tårar, precis som i ett äkta dansarliv:) Amen.