ihhh

Ni vet den där föreställningen man hade när man var liten om familj, hus, bil, jobb och mer ur den rosa bubblan. Vet inte om jag hade den riktigt någon gång. Eller jo, fast senare i livet, en mer uppgraderad version. Den om prinsen och slottet...

I alla fall, så den där rosa bubblan har spruckit och jag kan inte se mitt liv längre än till på fredag. Min vägar bär av till Österrike, stannar i Tyskland, bär mig tillbaka till Sverige eller så går jag återigen utomlands någonstans. Det roliga är ju att beslutet inte helt ligger på mig. Jag delar nämligen min framtid med en viss Jessica. Som på fredag kommer säga: utvandra till vart du vill i världen. Eller så säger hon: stanna kvar här. Och Elina kommer lydigt att göra som hon säger....

Det är nu jag önskar att jag ville ha bubblan med prinsen och slottet. Att villan, volvon och vovven skulle kunna få mig nöjd och belåten. Men önska kan man ju alltid göra. Säger inte att det är något dåligt med bubblan, absolut inte!, men den passar inte mig. Eller jag passar inte den rättare sagt.

Nej, jag har valt vandringsskorna framför bubblan. Och vart de tar mig...det vet jag inte än.